"Det existerar en norm som inte har ifrågasätts mycket alls, det har börjat uppmärksammats på senare tid och många har börjat säga ifrån angående detta. Denna norm kan tyckas vara en mycket liten grej, kanske till och med oviktig att ens diskutera. Många suckar åt feminister som ifrågasätter och säger emot. Poängen med att detta uppmärksammats så mycket härstammar från ett mycket djupare och större problem. Ett problem som drabbar alla människor som inte är vita cis-män.
Denna norm jag pratar om är någonting som kallas för ”manspreading”, detta innebär män som sitter bredbent på till exempel tunnelbanor, bussar eller i princip var som helst. Dock är detta ett större problem när det kommer till offentliga rum, då mannen breder ut sig så mycket att någon annan inte får plats att sitta bredvid, alternativt måste förminska sig själv för att få plats bredvid denna man som breder ut sina ben.
Att ta ställning emot detta kan ses som löjligt, att en problematiserar någonting som egentligen inte är ett problem. Dock så är det ett problem, eftersom att det härstammar från patriarkatet där mannen alltid är den som har en självklar rätt till all plats i offentliga rum samt överallt i världen. Själva fenomenet manspreading kanske inte skadar någon i sig, men det är skadligt i det stora hela då kvinnor återigen inte får ta lika stor plats som mannen. Manspreading visar tydligt hur det ser ut i världen, att den vita cis-mannen har privilegiet att ta hur mycket plats han vill utan att tänka på på vilkas bekostnad. Det är även en norm som är väldigt respektlös mot övriga passagerare på exempelvis tunnelbanor, då en person kan känna obehag över att en man tar så mycket plats och på så vis inkräktar på ens personliga sfär genom att trycka sina löjligt brett särade ben emot en. Varför är det mer okej för en man att ta plats?

Jag bestämde mig för att i några dagar ”manspreada” på tunnelbanan för att se om det blev annorlunda reaktioner än mot när en man gör detta.  Jag ville på så sätt se om det är lika okej för mig som kvinna att breda ut mig, som det är för en man.
Jag ska erkänna att det kändes ganska lustigt att breda ut benen, eftersom att detta innebar att jag tog upp mycket plats, vilket jag inte är van vid att göra. Det kändes också smått pinsamt, jag kan tänka mig att det alltid känns lite pinsamt eller olustigt att bryta mot en norm – just för att du då sticker ut från mängden och därmed får uppmärksamhet. Jag är en av de som tycker det är obehagligt med uppmärksamhet.
Jag gjorde det ändå, för jag ville se hur folk reagerade och om dessa reaktioner då var positiva eller negativa. Genom att göra ett sådant experiment så hoppades jag också att det kunde få folk att tänka till lite, till exempel om någon skulle framföra en mycket negativ reaktion så skulle jag kunna ställa en motfråga som ”om jag var man, skulle du reagera lika häftigt och negativt som du gör nu?” och förhoppningsvis skulle denna person då få sig en ögonöppnare och förstå hur löjligt det är att reagera så starkt bara för att jag är kvinna.
Vilka reaktioner fick jag då? Framförallt fick jag en del blickar, majoriteten av män. Det var aldrig någon som sa någonting, men jag tror inte att någon skulle våga säga någonting eftersom att de då skulle bryta mot en annan norm – normen att en inte ska prata med folk en inte känner. Jag fortsatte med ”manspreading” ett antal gånger och reaktionerna var endast blickar. Vissa stirrade, vissa kollade bara lite snett.  Jag fick i alla fall tydliga reaktioner, tysta reaktioner men ändå tydliga.
Varför reagerade folk på detta då? Varför fick jag sneda blickar? Jag anser att det är på grund av det faktum att människor inte är vana vid att kvinnor tar plats, att kvinnan har en roll där hon ska ta så lite plats som möjligt medans mannens roll är att ta så mycket plats som möjligt, eller att folk till och med tycker att det är fel av en kvinna att sitta bredbent då bara män får göra det. Det handlar nog också mycket om att människor är vanedjur, det vill säga att vi känner oss tryggast med det vi är vana vid. När någon gör någonting för att rubba denna vana, låt oss säga en norm, så kan vissa människor reagera negativt just för att det inte stämmer överens med hur de är vana vid att saker går till. Normer är som osagda regler som håller ihop människor, bryter man mot vissa normer så kan det framkalla starka reaktioner då du ”brutit” mot en regel. Ofta är det dock nödvändigt att bryta normer för att få samhället att förändras till det bättre. Genom att bryta en norm om och om igen, så skapar vi till slut en acceptans och på det sättet har vi lyckats att bryta ett mönster som kanske inte gynnat någon eller något överhuvudtaget. Detta kan kopplas till behaviorismen, där Albert Bandura hävdar att vi lär oss genom att iaktta, det vill säga att våra beteenden lärs in via iakttagelser som vi gör genom livet. Det är precis det normer är, inlärda beteenden. Exempelvis, det går inte alltid att svara på varför en viss norm existerar, och då är nog förklaringen att vi helt enkelt iakttagit andra människor/tv-program/etc. som upprätthåller eller lever efter denna norm och på så vis lär vi oss hur man beter sig i sociala situationer. Alternativt att vi iakttar när människor bryter mot normen, och tillslut kanske normen blir att bryta mot en viss norm. Vi lär oss genom att iaktta, det är där våra beteenden och förhållningssätt till normer härstammar från tror jag. Även att om en bryter mot en norm, så möts det antingen av förstärkning eller bestraffning. En människa som kanske inte har koll på vissa normer och bryter mot dessa, lär sig snabbt att det inte är okej när/om folk reagerar negativt och tillrättanvisar denna person. Möts den däremot av positiva reaktioner, det vill säga belöning, så kommer personen troligtvis att fortsätta bryta mot normen. Därmed har personen lärt sig att bryta mot en viss norm är lika med någonting positivt!
Jag tror att detta är starkt kopplat till reaktionerna på mitt experiment. Jag bröt mot en norm som alltid funnits där utan att det har ifrågasätts eller liknande, någonting som folk iakttagit och lärt sig är det rätta. Genom att jag som kvinna manspreadar, signalerar jag att jag inte faller för den normen och detta kan uppfattas negativt för vissa som anser att det är dumt eller onödigt att ta ställning inom.

Många kommer med argument som att ”män sitter bredbent för att inte få ont i pungen”, dock har jag väldigt svårt att tro att en måste sitta brett och ta upp nästan två sittplatser på grund av detta, i så fall måste det vara en sjukligt stor pung. Om det dessutom gör ont att sitta ”normalt”, som vissa anser vara ett argument för att män ska fortsätta manspreada och ta upp all plats, så är det nog dags att uppsöka läkare för det är inte normalt. Kan du inte sitta med benen inom din egen sittplats så bör du söka läkarvård. Och sluta att ta upp all plats, att visa respekt är viktigt.

Avslutningsvis så vill jag återigen påpeka att manspreading som norm inte är det största problemet i sig, utan problemet är att det ens finns en norm där män får lov att ta mer plats än kvinnor/icke-binära/övriga. Så har det alltid varit, att mannen har större plats att röra sig på och besitter alla privilegier som finns, detta på bekostnad av kvinnor/icke-binära/annan könstillhörighet/rasifierade/människor med funktionsnedsättning/osv. Genom att bryta mot denna norm så visar jag åtminstone att om män får manspreada, ja då får jag också göra det! För jag har också ett underliv och tänker folk använda det som argument så kan jag också göra det. Antingen slopar vi denna norm, eller så gör vi om den till att ALLA får ta denna plats. Det bästa vore att slopa denna norm helt, då offentliga rum ska vara till för alla, att alla ska få lika mycket plats. Kommunaltrafiken är till för alla, därför är det inte så trevligt när män tar upp två säten med sina ben. Respekt och att lyssna på de med tolkningsföreträde i olika frågor är viktigt om någonting ska förändras! Stora frågor som små. Stora problem som små. Allting hänger ihop, och vi måste börja någonstans."

Mitt sociala experiment i psykologi 2b analyserades så här, och det belönades jag med ett A. Helt lyriskt glad över detta. Beyg har alltid satt krokben för mig så att ha fått två A:n på några veckors tid känns overkligt. Glad att jag tog upp dessa kurser igen såhär efter gymnasiet.

/Anicia